Är det bara jag som upplever att vi nu börjar se möjligheterna och inte bara problemen? Ja, ursäkta klyschan, men plötsligt är det webbinarier och Zoom-kurser och digitala möten så att mitt sociala behov nästan blir tillfredsställt. Eller så att jag i alla fall känner att det äntligen, äntligen händer skojiga saker ibland. I förmiddags deltog jag i en Photoshop-utbildning som Svenska Journalistförbundet arrangerade. I går kväll var det en föreläsning i etno-astronomi, och för någon vecka sedan handlade det om hästföretagande. Tre tillfällen där jag fick lära mig nya
Läs Mer…
Cyklar är farliga och obegripliga
Den är stor och kan verka skräckinjagande. Den har starka ben att sparka med men flyr hellre än fäktar. Flyktbeteendet ligger djupt rotat i dess arvsmassa, och den springer hellre än att titta efter en gång till på det som ser farligt ut. Det räcker med att den gör en ansats till att springa för att den som sitter på dess rygg ska hänga löst.Sådan är hästen. Och detta är skälet till att du som cyklar, åker moped, åker rullskidor eller gör något annat som kan skrämma hästen, kan orsaka
Läs Mer…
Aprilskämt – en konstart i utdöende
Till och med jag förstår att det inte är läge för så många aprilskämt i år. Det kan vara så att den rådande situationen innebär spiken i kistan för konstarten att skapa ett aprilskämt. Redan för flera år sedan talade medier med hög svansföring om att de skulle sluta med aprilskämt i tider då Fake news har blivit ett begrepp. Ännu en olycklig förändring som vi kan föra in på president Trumps skuldkonto, alltså. Men aprilskämt är så mycket mer än fake news. I sin renaste form skakar de om,
Läs Mer…
Keep calm and carry on
Keep calm and carry on. Kylskåpsmagneten från Imperial War Museum i London sitter på vårt kylskåp, och jag tänker på devisen när jag förundrad blickar över de rensade hyllorna med toalettpapper i affären. I förra veckan tänkte jag inte lika mycket på mottot, utan var rätt sur när jag for runt mellan apotek och affärer bara för att inse att jag var på tok för sent ute om jag ville ha tag i handsprit. Lite glad blev jag över tipset på sista stället, att man faktiskt kan göra sin egen
Läs Mer…
Jag tar på mig ansvaret för den snöfria vintern
Den sista morgonen i januari 2020 vaknade vi upp till ett snötäckt Falköping. Men det vita var en snabbt övergående hägring. I stället växer mossan i gräsmattan och liftarna i Mössebergs slalombacke står still. Och jag är medskyldig. Nu tänker du att jag ska erkänna min flygskam och berätta att vi slarvar med sopsorteringen. Och det kan jag förvisso gärna göra, men det finns en annan handling som vi utförde i oktober och som är direkt kopplad till mildvintern. Du vet hur det är när man kommer ihåg paraplyet på
Läs Mer…
Måste det vara så julstökigt?
Först ska allt stökas till och sedan ska det bli fint igen. Det är väl så man får till en riktig jul? Allra helst ska det vara riktigt stökigt ända fram till sent på kvällen före julafton, för att genom ett trollslag vända och all koppar ska glänsa, köksgolvet vara nyhalmat och barnen ha rosiga kinder och tindrande ögon på julaftons morgon. En julaftonsmorgon där mor i stugan knappt orkar ur sängen efter allt slit, och är vresig av trötthet redan långt innan Kalle Anka har börjat. Jodå, jag har
Läs Mer…
Servettintervjun – eller konsten att tolka sina egna ord
Ibland hamnar jag i lägen där förutsättningarna inte är de bästa för att göra en intervju. Men man har liksom inget val, för det är nu eller aldrig. Servettintervjun kallar en vän det för, utifrån att en servett kan vara det enda som finns till hands att anteckna på. Senast hände detta i söndags. Jag var överdomare på hopptävlingar på Grevagården, och skickade i en paus iväg ett mail till Dansk Rideforbunds ordförande Ulf Helgstrand, eftersom Danmark dagen innan hade förärats VM 2022, och detta skulle fångas upp i nästa
Läs Mer…
The Pony Club – här formas de engelska toppryttarna
Tävlingar där hästar och ponnyer tävlar mot varandra på samma banor. Lagtävlingar där lagryttarna får hålla ihop och starta efter varandra. Att koma till The Pony Club i England känns både bekant och helt annorlunda. För ett par år sedan besökte jag en tävling arrangerad av The Pony Club, som är grunden bakom det engelska ponnyundret, och som i år firar 100 år. Välkommen med till tävlingsplatsen! För oss som vuxit upp med Jillböckerna är det som att komma hem. På tävlingsplatsen är det gott om ridkavajer i tweed och
Läs Mer…
Dåliga vinnare och goda förlorare
Vad kan en ridsportare lära sig av förbundskaptenen i fotboll? Ganska mycket, visade det sig. Falköpings kommun hade engagerat Janne Andersson, fotbollens förbundskapten, till en lunchföreläsning för näringslivet i Falköping, och jag åkte dit med oklara förväntningar, eller snarare ganska nollställd. Men äta måste man ju. Då och då. Att bygga starka lag var rubriken, och till min förvåning handlade inte en enda minut om behovet av fysisk styrka och kondition. Förbundskaptenen pratade enbart om mental styrka och om vad som är viktigt för att sätta ihop starka team, nämligen
Läs Mer…
Med ögon känsliga för gult
De finns ju där ute och alla andra verkar bara ta ett steg ut i skogen så står de där och vinkar, kantarellerna. Nå, inte riktigt alla andra. Då och då är det någon som faktiskt lägger upp en bild på sin halvtomma svampkorg också. Men de flesta gör väl som jag, håller bara tyst om det klena resultatet. Ändå är det något visst med att gå på svampjakt. Eller rättare sagt kantarelljakt, eftersom det är det enda jag vågar ge mig på. Folk snackar om trattisar. Jag vet knappt
Läs Mer…