Så. Det går bra att pusta ut nu, för det är över. Än en gång har vi bundit kransar med fingrar som stelnat i kylan och hoppat som grodor och skurit vår havre. Fast det har vi ju inte egentligen, i alla fall inte jag. Förvisso trängdes vi med alla andra vid silldisken torsdagen före midsommar, men där tog det medelSvenssonska midsommaräventyret slut. Vi åkte inte till kusten, eller till Dalarna, eller ens till en sjö med badbrygga. Vi stannade i Falköping, och när jag åkte genom stan på midsommaraftonens
Läs Mer…
