Är vi blågula, eller blå och gula?

Klart att jag har läst Thomas Erikssons bok. Jag har också läst om motreaktionerna, som tidskriften Filter lyfte fram. Frågan är om vi är grundlurade av en kvasipsykolog eller om alla läsare trots allt har lärt sig något om hur vi människor fungerar.
Det handlar om boken Omgiven av idioter, och egentligen borde jag inte ha läst den, utan bara bläddrat igenom den och sedan ändå haft en mycket bestämd uppfattning. Jag har nämligen ganska mycket rött i min personlighet, och är inte så mycket för att tänka efter innan jag drar vidare.
Om man nu kan prata om att olika färger/egenskaper dominerar olika människor. Kritikerna menar att vi människor är betydligt mer komplexa än så, och att det är alltför förenklat att kategorisera människor efter färger.
Jag har dock empiriska bevis för att det stämmer. Jag har som sagt en del röda drag i min personlighet. Röda människor vill fort framåt, fattar snabba beslut – inte alltid välgrundade men det går i alla fall fort – och har en ganska stor portion självsäkerhet. Para det med inställningen att allt löser sig, det vill säga lite gult, och du kan hamna i knepiga lägen.
Häromveckan skulle jag till Tenhults naturbruksgymnasium, och kom på att det skulle vara smidigt att åka tåg dit. Tåget mellan Falköping och Nässjö stannar i Tenhult, och skolan låg bara någon kilometer från stationen, såg jag på kartappen i telefonen.
Hade jag nu haft lite mer blått i mig, så hade jag dubbelkollat detta, gått in på skolans hemsida och kontrollerat att jag inte missat något.
Ja, ni förstår ju vad som hände. Självklart hade jag missat att hästutbildningen, som jag skulle till, var förlagd till en gård en halvmil bort.
Detta upptäckte jag när jag travat bort till platsen för skolans huvudbyggnad och det var fem minuter kvar tills jag skulle träffa lärare och elever.

Som tur var hade jag åtminstone med mig telefonnumret, se där, en liten strimma blått i alla fall, och en ur personalen fick ta bilen och hämta mig.
Sensmoralen? Fort kan bli fel. Tur att det finns hjälpsamma människor för oss som har lite bråttom ibland.
Och nästa gång tar jag bilen.

Reportaget om Tenhult kommer i Ridsport så småningom.

Här kan du läsa mer om boken.