Belöning och straff i rättan tid

Under lunchpromenaden häromdagen hörde jag plötsligt någon ropa högt, ilsket och sedan mer och mer förtvivlat. Sedan såg jag kvinnan som sprang i riktning mot två hundar som snabbt rörde sig över vintergräset, med sikte inställt på vägen framför dem.

I sista stund lyssnade de på matte och vände tillbaka, glatt viftande på svansen.

Jag var för långt borta för att höra hur kvinnan tog emot rymlingarna, men jag är rädd för att de fick en ordentlig uppläxning, vilket inte är så konstigt eftersom de varit olydiga och dessutom sprang mot sin egen död.
Men vad uppfattade hundarna av det? Förstod de att matte var arg för något som kunde ha hänt? Troligen inte. I stället mötte de en matte som hade ropat på dem, de hade kommit, och då var hon arg på dem.
De fick alltså bannor för att de hade kommit när hon ropat.

Belöning och straff i rätt ögonblick är avgörande för oss som har med djur att göra. Eller positiv respektive negativ förstärkning, som etologerna, experterna på djurs beteende, föredrar att säga.

För något år sedan gjorde jag en intervju med etologen Malin Axel-Nilsson om hur jag skulle göra när min häst vände och gick åt andra hållet när jag skulle hämta henne i hagen. Var det rätt att ge henne en morot när hon slutligen stannade och lät sig infångas, eller har jag belönat något annat än jag tänkt?

−Det blev nog rätt till slut, även om du kanske fick gå onödigt långt efter henne. Det beror lite på vilka signaler du gav henne och om du tränat in ett kommando för att hon ska komma till dig i hagen eller stanna när du närmar dig. Eftersom hon fick godis när du fångat in henne belönade du just det, att hon stod still och lät sig infångas, sade Malin Axel-Nilsson.

Men det är lätt gjort att förstärka ett oönskat beteende, sade Malin Axel-Nilsson också och tog en häst som stegrar sig som exempel.
−Om den får godis när den kommer ner på marken igen, så har man belönat stegringen. Det kan göra hästägare förvånade när de får veta att de just har förstärkt ett oönskat beteende.

Det är svårt att tänka klart när man är arg eller rädd, som när ens hundar just har varit nära att bli påkörda av en bil. Ändå är det just det vi måste göra, lägga band på känslorna, dra ett djupt andetag och berömma rymlingarna, som ju faktiskt återvände till matte.
Och vill man ha lite mindre spänning i livet kan koppel vara  en bra idé.

Gå in? Nej, jag är på väg åt andra hållet, sade hästen.