Det vilar en lätt Efter bokmässa-känsla över dagarna. Den där känslan av att ha sett och hört så mycket, och ändå bara naggat lite i kanten. Och den där känslan av att armarna har tänjts ut av bokbärande, men vad köpte jag? Några pocketböcker.
Se människan-montern som Svenska kyrkan håller i är mitt favorithäng på bokmässan. Där bjuds gratis kaffe för dig som missat det, och där berättade i år deckarförfattaren Åsa Larsson om sin senaste bok Till offer åt Molok. Jag har inte läst den. Ännu.
När andra skriver på Facebook: ”Har påtat lite i trädgården. Nu väntar en härlig stund med vännerna” skriver Åsa Larsson ”Har våldtagit lärarinna och gjort mordförsök på liten pojke”.
Hon berättade hur hon hänsynslöst utnyttjar familjemedlemmar, före detta älskare och gamla bekanta i sina böcker, och hoppas att de inte ska känna igen. Vilket de naturligtvis gör.
Hennes första offer fick drag av hennes kompis son. När hon såg honom tänkte hon: ”Han skulle bli ett så vackert lik”.
Så nu vet du vad som gäller, om du råkar ha en deckarförfattare i bekantskapskretsen.