Denna buss har inget med landsvägsbussarna i Skaraborg att göra.
Du har säkert hört om flygresenärerna som landade i Luleå i stället för Göteborg. Historien får mig att tänka på en alldeles sann historia, som en jag känner har hört från en som var med. Så nära man kan komma alltså.
Detta utspelar sig några år tillbaka i tiden. Tidiga morgonbussen går från Skövde till Falköping med främst nattskiftsjobbare från Volvo som resenärer. De sitter där och halvsover när bussen stannar i Skultorp och plockar upp två äldre människor, med resväskor och annan packning. De tittar sig förundrat omkring på de sovande pendlarna, och efter en stund går en i paret fram till chauffören och frågar:
”Är det här bussen till Costa Brava?”
Nej, det var det ju inte. Historien förtäljer att det fick ringas efter en taxi så att de kunde komma ikapp sin riktiga buss.
Jag funderar ibland på hur det vore att hamna på en buss, eller ett tåg, som tar en någon helt annanstans än man hade tänkt sig. Som Luleå, eller Falköping. 34 flygresenärer vet nu precis hur detta känns.
Och jag bara älskar den där frågan, som rymmer så mycket förhoppningar, så mycket tro, ställd på en vanlig landsvägsbuss i Skaraborg, med sovande pendlare: ”Är det här bussen till Costa Brava?”.