Det skulle bara bli ett kort besök på hyresvärdens kontor. Så var det tänkt. Mamma har just gått bort så jag skulle lämna in en uppsägning på lägenheten som mamma bott i. Men i stället befann jag mig plötsligt i en annan värld. Jag var i en del av Falköping där det bor Falköpingsbor som jag aldrig har träffat.
Inne på expeditionen stod en kvinna som talade arabiska och med hjälp av en tolk försökte reda ut hur det skulle bli med hennes fuktskadade lägenhet. Hon pratade högt och livfullt, och jag insåg att det är precis sådant här vi uppskattar och upplever som så härligt exotiskt när vi är ute och reser i världen. Men hemma i Falköping blev det mest pinsamt, för så gör man ju inte här. Vi resonerar lugnt och försynt, inte med stora, yviga gester.
Kvinnan ifrågasatte varför hon inte kunde få byta till en annan lägenhet. Det fanns ju en som stod tom i huset mittemot. Men den anställde knappade på sin dator och hittade ingen tom lägenhet.
Och jag tänkte: Varför nöjer hon sig inte? De säger ju att det inte finns någon lägenhet.
Sedan tänkte jag vidare, och insåg att det svenska systemet inte är norm för hur det fungerar i resten av världen. Är du uppvuxen i ett land där du är van vid att myndigheter motarbetar dig, så är det klart att du vill argumentera emot.
Sedan tänkte jag li
te till ändå, och kom fram till att det är lätt att på replängds avstånd hylla integration och välkomna alla till Sverige. Svårare är att själv bidra till arbetet, så att vi tillsammans kan ta oss igenom kulturkrockar och förstå varandra bättre.
Så nu är frågan: Vilket studieförbund ordnar studiecirklar i arabiska och somaliska? I min del av Falköping, eller i en annan del av Falköping.